Flygturer

Under rankan (bittra rop från den som föll)

Ni är hopplösa, ni i klungorna. Ni vet att ni egentligen är helt ensamma, att det inte finns någon enda, ingen levande och dödlig som förstår. Ni vet väl det?

Åh nej, ni vet inte, ni lyssnar knappast. Ni som ägnar er åt de smaklösa klungorna där allt växer samman. Ni som bara hänger där, klamrar er fast. Ni får förlåtelse, ni är naiva (och för det mesta ganska motbjudande), vackra, ni firar er inbillade gemenskap. Möjligtvis finns det anledning att avundas er.
Vi här nere, för oss finns ingen räddning.

Så håll er kvar där, för all del, och sträck aldrig ut handen. Ingen kommer upp igen - men alla hamnar här förr eller senare.